Med ett väderskydd skyddar man både bygget och de som arbetar på det fårn väder och vind. Klimatet innanför presenningen blir behagligt och kan dessutom förbättra ytterligare med värmeelement. Undersökningar visar att arbetstakten ökar och att olyckorna minskar vid byggen där man uppfört väderskydd. När byggarna är varma och nöjda blir deras koncentrationsförmåga bibehållen, det behövs färre pauser och precisionen blir bättre.
Ett väderskydd ska alltså ses som en investering. Den initiala kostnaden blir förstås högre, men det tas igen i och med att bygget går snabbare och håller högre kvalitet. Byggföretagen äger oftast inte väderskydd, det skulle kräva för mycket material, eftersom varje väderskydd är unikt och måste anpassas till bygget. I stället anlitas ett företag som uteslutande jobbar med ställningsbyggande och väderskydd, och i samråd med dessa så bestäms vilken typ av väderskydd som ska uppföras, med dimensioner, väderlek och andra faktorer i åtanke. Ett väderskydd är alltid specialbyggt för att passa runt det bygge som avses.
Det här är den enklaste typen av väderskydd, och det är utan tak. Ett fasadväderskydd består av en presenning som spänns utanpå själva byggnadsställningen. En presenning i PVC-plast fästs i byggnadsställningen, som i sin tur fästs i väggarna på huset. Det gör att varken duk eller ställning riskerar att blåsa iväg, förutsatt att allt är ordentligt fastsatt. Fasadväderskyddet skyddar mot blåst, men egentligen inte mot regn, snö eller kyla. Därför råder det delade meningar i branschen om fasadväderskydd ska kallas för väderskydd, men begreppet är numera så vedertaget att det antagligen får vara kvar.
Ett fast takväderskydd är nog det de flesta ser framför sig när de tänker på väderskydd. Det består av ett fackverk i aluminium som sedan kläs med en duk i PVC-plast eller med skivor av plast eller plåt. Över taket byggs en nockkonstruktion som gör att skyddet blir heltäckande och ser ut som ett hus utanpå huset. Med denna typ av väderskydd är både byggnaden och jobbarna helt skyddade mot väderpåfrestningar. Man slipper få in fukt i byggnaden och arbetarna kan jobba längre och riskerar inte att drabbas av nedkylning eller koncentrationssvårigheter.
Denna typ av väderskydd liknar det fasta takväderskyddet, med den skillnaden att takkonstruktionen är mobil. Nockkonstruktionen består av sektioner med hjul som löper över en räls, vilket gör taket öppningsbart, vilket är perfekt vid takarbeten där material då kan lyftas in med hjälp av lyftkran.
Ett klättrande väderskydd följer med bygget uppåt, och byggs alltså samtidigt. Varje ny våning får ett skydd som förankras i fasaden. PÅ detta sätt behöver man inte invänta att ett helt väderskydd ska byggas klart innan bygget kan starta. Om bygget sätter igång på sommaren och beräknas fortsättta in på vintern kan detta vara en mycket bra lösning.
Ett klättrande skydd kan kombineras med en travers, en invärtes lyftkran, som även den följer med uppåt våning för våning. När man nått taket byggs en nockkonstruktion precis som med ett vanligt fats takväderskydd.